Våra fina smågrabbar växer och mår prima. Idag är dom tre veckor och det märks att dom blir mer och mer medvetna om sin omgivning. Dom har börjat busa lite med varandra och inom kort är världen i barnsängen som stått i vårt sovrum för liten för att rymma deras upptäcksbehov. Då kommer Leia, Rossi och Otis, de blivande valpföräldrarna har valt tilltalsnamn, Rossi (B/T) och Otis (Röd), flytta ner i köket.

Idag är sista dagen på min och Tanias fortsättningskurs i Agillity. Det känns tråkigt för det har verkligen varit en kul kurs. Det kan tänkas att jag är lite tjatig men jag uppmanar verkligen alla att kursa med sina hundar. Pinscher är en väldigt aktiv rolig hund, det kräver en del av ägarens tålamod när man går kurs med en busig, energisk kompis som ibland upplevs som klassens clown…. Med det sagt så brukar alltid det ske en väldigt tydlig och rejäl kunskapsutveckling för de hundarna. Man bygger relationen och det har man tillbaka senare i vardagen. När jag går kurs med mina hundar blir det tydligare för mig än någonsin varför jag hellre vill ha en Pinscher stor eller liten i kopplet än någon annan ras. Jag älskar hundar, alla hundar, men jag tar ett Pinscherrejs om dagen som gör att jag får upp puls framför en slätstruken ointresserad hundkompis som jag måste övertala att jobba vilken dag som helst i veckan.

Vilken vår det varit, två enormt stora kullar, vi ha som tur är lyckats undvika att få Corona mitt i den “utmatningen och vi har även turligt nog haft vädret på vår sida så att vi ändå kunnat ta emot och träffa alla härliga A & B-kullsvalpköpare på ett rimligt sätt. Vi har fått många fina rapporter och ett helt knippe av valparna har egna instagramkonton som vi förstås följer.

Allt går inte att planera och ibland blir inte livet som man tänkt sig. Därför har vi fått tillbaka Rivendells Lilla Zoda en 7 månader gammal Dvärgpinschervalp som vi tidigare haft på helfoder, nu har vi beslutat oss för att istället för att söka ny fodervärd vill vi låta henne få ett för alltid hem i en ny fin familj där hon kan rota sig. En foderhund behöver ju bo nära oss och i Stockholm och vi känner att det är nu känns viktigare att hon hamnar rätt än att vi ska få använda henne i avel. Vi har ju trots allt syster Zaffran här hemma. Mer om Zoda kan ni läsa på DP-sidan.